beandamn.pages.dev






Åtgärden ska vara nödvändig i ett demokratiskt samhälle


  • åtgärden ska vara nödvändig i ett demokratiskt samhälle

  • Demokratiska modeller. Det finns olika syn på hur demokrati ska se ut och fungera. Det kan handla om frågor om vem eller vilka som ska få vara med och bestämma, vad man ska bestämma över, hur beslut ska fattas och hur mycket folket ska få vara med och bestämma över är frågor. Det har också visat sig svårt att säkerställa politisk kontroll över offentliga aktiviteter som är effektiva och utnyttjar centrala demokratiska och etiska värderingar.

    Hur fungerar detta för samhällets delaktighet och delaktighet? En betydande grupp i detta sammanhang är de så kallade policyspecialisterna, individer som, inte valda representanter, används för att påverka politik och politik. Men det finns andra skäl för eliten: anspråk och traditioner, eller befintlig tillgång till stora resurser i form av pengar eller utbildning. Inkomst, utbildning, bostadsort, etnisk utbildning och funktionsvariationer påverkar också Internetanvändning och digital kompetens.

    I Sverige, liksom i andra västerländska demokratier, är det en grupp som har vuxit i storlek under de senaste decennierna. Vissa medborgare är helt utanför. De socioekonomiska faktorer som bidrar till Wilborgs utanförskap tror att grunden för ett gott demokratiskt samhälle ligger i att alla behandlas lika och att alla får en del av det som är gemensamt. Ibland är ett sådant övertagande demokratiskt baserat, som när en politisk elit väljs av folket.

    Ålder är den vanligaste faktorn för att inte använda internet.

    Drömmen om ett politiskt förenat Europa är nästan borta och därmed de gamla aktivisternas förslag på federala lösningar på unionens demokratiproblem

    Fast anställda i företaget kan motverka den växande ekonomiska ojämlikheten, eftersom de flesta som arbetade i företag då får större delen av företagets inkomst. Hur kan då utmaningarna med att skapa ett digitalt samhälle för alla hanteras? Enligt Elin Wilborg kan människor bidra genom att motivera och utbilda medborgare, samt tillhandahålla digitala resurser för mer.

    Detta är vanligt i flera marknadsekonomier, men har inte varit mer än ett blygsamt inslag i den svenska ekonomin. Detta är bland annat kopplat till traditionen med kooperativ, företag som ägs eller kontrolleras av anställda. Politiska och ekonomiska eliter i nästan alla samhällen har eliter, det vill säga små grupper som oproportionerligt överträffar andra grupper.

    Det är en viktig demokratisk rättighet att alla medborgare ges möjlighet att delta i offentliga arbeten lika. Men det finns många fler som någonsin känner att de inte kan hantera digitala tjänster eller är säkra och förstår information och nyheter.

    Vad är demokrati och hur fick vi det i Sverige?

    I Sverige är rätten till inkludering konstitutionell.i grundlagen står det bland annat att allmänheten ska arbeta för att alla ska uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället, säger Elin Wilborg, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet. Samhällsansvar-här har våra politiker och tjänstemän i allmänheten ett stort ansvar. IFF: s Demokratiforskning syftar till att ge ett nytt bidrag till kunskapen om hur eliter bildas och vilken roll dessa nätverk och elitskolor spelar i processen, vilket kan bidra till den pågående diskussionen om strukturell ojämlikhet och styrning.

    IFF: s ämne om demokratins problem och möjligheter forskar således om faktiska och möjliga hot mot demokratin, samt om hur demokratin kan utvecklas och förbättras, både vad gäller inflöde och utflöde. Socioekonomiska faktorer bidrar också till digital kompetens bland befolkningen, och tillgången till nödvändig teknik varierar kraftigt.

    Därefter presenteras tre demokratipolitiska prioriteringar; främja – fler ska vara delakti-ga i demokratin, förankra – fler ska förstå och praktisera demokratin samt försvara – fler ska stå upp för demokratin

    I många fall verkar representativa demokratier inte kunna hantera några av de mest brinnande frågorna idag, såsom klimatkrisen och växande ekonomisk och social ojämlikhet. Ska du till exempel inrätta en ombudsman för kommande generationer? Fotograf: Marie-Louise Elebring, för att inte vara en del av ett digitalt samhälle, kan slå människor hårt.

    forskning visar att när anställda får mer makt, förtroende och inflytande, både ekonomisk effektivitet och öka medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Bank, digitala betalningsmetoder med sjukvård, försäkringskassa och skola - listan över offentliga tjänster som kräver eller underlättas avsevärt av digitala lösningar kan ta lång tid att göra. Vilket mandat ska en sådan ombudsman ha?

    Demokratifrågan har också en koppling till den pågående klimatkrisen och problem i ämnet kommande generationer. Beslutsfattare ska skapa visioner och forma strukturer och institutioner på ett sätt som bidrar till ett bra digitalt samhälle. Detta gör oss villiga att följa reglerna och bidra. Det är vad vår konstitution säger. En väl fungerande demokrati kräver att den politiska kontrollen över den offentliga verksamheten fungerar så att verksamheten blir ändamålsenlig och effektiv och använder viktiga demokratiska och etiska värden.

    När det gäller väljarnas förmåga att påverka beslut är frågan vad ett mottagligt politiskt system faktiskt är för väljarnas åsikter. Ett annat område som kan täckas av en demokratisk regering är icke-geografiska enheter som internationella institutioner och företag. Ökad digital delaktighet bidrar också till skapandet av ett hållbart samhälle. Samverkansdagen sändes live från Valla campus, och deltagarna följde dagen genom Zoom.

    Elin Wilborg studerar demokrati och inkludering i ett alltmer digitalt samhälle. Under de senaste decennierna har flera förvaltningsreformer av den svenska offentliga sektorn genomförts för att förbättra dess kvalitet och effektivitet. Digitala tjänster och informationskanaler är viktiga för att bidra till globala hållbara utvecklingsmål som god hälsa och väl, bra utbildning för alla och minskad ojämlikhet.

    IFF Democracy Study undersöker både allmänna frågor relaterade till demokratiområden och specifika frågor om hur tanken på ett demokratiskt kontrollerat företag kan utvecklas. Dessa mål kan bara uppnås fullt ut om fler människor i samhället ingår i den digitala världen. En annan viktig fråga gäller hur eliter uppstår, reproducerades och transformerades. Forskningsresultat inom detta område är idag svåra att tolka och analyserna behöver fördjupas.

    Kunskapsbasen och konsekvenserna av samhällsförvaltningen. Under de senaste åren har elitstudier identifierat nätverk som en viktig mekanism genom vilken människor har annan tillgång till viktiga resurser, vilket i sin tur kan leda till makt och status. Är dess domän bara nationella stater eller bör den också gälla överstatliga stater eller kanske till och med över hela världen?

    En del av befolkningen är dock helt utanför det digitala samhället. IFF-forskare har länge arbetat med den teoretiska och tillämpliga utvecklingen av några klassiska problem med demokratins avgränsning: vem ska få fatta och fatta vilka beslut? I takt med att allt fler kompetenta och okvalificerade arbetstagare påverkar globaliseringen och automatiseringen i näringslivet ökar relevansen av arbetsplatsdemokratin.

    Elitens inflytande utövas i spänningsförhållanden med politisk jämlikhet, såsom staten och resultaten av demokratin.