Familjerådslag evidens

Familjerådslag (engelska: family group conference) är en insats där barnet och dess familj samt andra närstående samlas för att enas om en handlingsplan där barnets behov står i centrum. Målgrupp: Familjer med barn (0–18 år) som är aktuella för barnavårdsutredning i socialtjänsten. Typ av metod: Insats. Den empiriska delen består av fyra semi-specialiserade fokusgruppsintervjuer med arbetsgrupper för barnskydd.

Fas 1, Informationsfas en socialarbetare presenterar en studie för en storfamilj. Barnets behov beskrivs här och syftet med Familjerådslagen sammanfattas i form av öppna frågor för familjen. Eftersom ingen professionell närvaro är en tanke kan konfidentiell information diskuteras mer öppet och beaktas i beslut som fattas. Under gruppdiskussioner bygger socialarbetare sina åsikter om kunder, nätverk, användardeltagande och sin egen roll i barnskyddsarbetet.

Kbt metoder

Alla regeringsrepresentanter tillhandahåller sin information. Arbetsgrupperna diskuterar också Familjerådslagens roll i arbetet med barn. Den tid som krävs varierar beroende på familj och behov. Användarperspektiv, engagemang och familjerådgivning är tematiska områden som diskuteras i grupper. Utbildning och licens Det finns inga officiella krav för en kandidatexamen eller vidareutbildning för att arbeta med familjerätt.

Fas 3 familjen kommunicerar sin handlingsplan till samordnaren och socialarbetaren, som kontrollerar att alla håller med om innehållet. Intervjuerna analyseras utifrån ett socialt konstruktivistiskt perspektiv med naturalistiska, emotionella och etnometodologiska angreppssätt. Ett gemensamt tema i studien är vikten av grupp och samtal för att skapa gemensam förståelse och förståelse.

En socialarbetare och en samordnare finns tillgängliga om familjen behöver hjälp. Diskussionerna i arbetsgrupperna visar de grundläggande värden som påverkar socialarbetarnas handlingsmönster. Två kärnvärden framkom i fokusgruppsintervjuer; Paternalism och Empowerment. Fas 2, den utökade familjekonsultationsfasen översätts individuellt för att komma fram till en handlingsplan.

Beteendeterapi

Syftet med studien är att ta reda på hur ontologiska och epistemologiska konstruktioner påverkar utformningen och valet av barnskyddsmetoder. Enligt litteraturen om ämnet, utbildning eller utbildning bör organisationen och ledande familjeråd ges till potentiella samordnare, oavsett om de är professionella eller lekmän. Täckning och intensitet. Forskningsfråga; Varför inte familjerådgivning, letar efter ontologiska och metodologiska skäl till varför arbetsmodellen inte används i större utsträckning.

Kognitivt beteende

Inga licensavtal krävs för verksamheter som vill använda metoden. Granskningsförfattarna drog slutsatsen att den nuvarande forskningsramen var av dålig kvalitet och att studierna presenterade motstridiga resultat. Den teoretiska delen av studien ägnas åt användarnas åsikter och empowerment i barnskydd och betydelsen av begrepp för familjerådsmodellen, vars teoretiska värden är knutna till teorin om organiska system, nätverksteorier och teorier om empowerment.

Kunskap om effekterna av SBU: s Informationstjänstinsatser inkluderar, efter att ha sökt i litteraturen och granskat kvaliteten på systematiska översikter, en systematisk granskning i svaret. Det finns flera privata aktörer som erbjuder utbildning. Om vårdnadshavaren eller barnet har en annan bild av situationen än socialtjänsten kan de presentera den. Familjens handlingsplan måste godkännas av myndigheterna om den inte anses sätta barnet i riskzonen för sjukdom.

Insatserna omfattar tid för förberedelser, ett familjerättsmöte och ett uppföljningsmöte.